Marknadsmissbruksförordningen (MAR) förklarad

Marknadsmissbruksförordningen, som infördes 2016, syftar till att skydda investerare genom att öka transparensen på finansmarknaderna och motverka marknadsmissbruk. I ett försök att standardisera reglerna för marknadsmissbruk i hela EU inför denna nya europeiska förordning bestämda åtgärder för att utvidga omfattningen av tidigare regler. Den syftar även till att hantera den accelererande tekniska komplexiteten på finansmarknaderna och den växande omfattningen av finansiell brottslighet globalt.

1. Vad är marknadsmissbruk?

Marknadsmissbruk avser att använda information på ett sätt som missgynnar investerare på finansmarknaden eller ger investeraren en otillbörlig fördel. Detta görs vanligtvis på tre sätt: genom att använda fördelaktig information som allmänheten inte har tillgång till, genom att sprida felaktig information eller genom att manipulera prisfastställningsmekanismer för finansiella instrument.

Marknadsmissbruksförordningen beskriver tre huvudsakliga former av marknadsmissbruk:

• Insiderhandel: Detta är användningen av insiderinformation för att genomföra, ändra eller avbryta affärer eller för att uppmuntra en tredje part att genomföra affärer med hjälp av denna kunskap.
• Olovlig spridning av insiderinformation: Detta är att läcka information utan korrekta tillstånd.
• Marknadsmanipulation: Detta är det övergripande begreppet för en serie åtgärder som snedvrider marknadens prestation.

1.1 Vad är marknadsmissbruksförordningen (MAR)? 

Marknadsmissbruksförordningen (596/2014/EU) (MAR) trädde i kraft den 3 juli 2016. Denna förordning upphäver den tidigare marknadsmissbruksdirektivet (2003/6/EG) (MAD) och ersätter det med en utvidgad omfattning. Det ursprungliga konceptet bakom MAD var att skapa en enhetlig ram för marknadsmissbruksregler inom hela EU för att säkerställa en effektiv och ett sammanhängande informationsflöde mellan medlemsstaterna. Genom att göra detta hoppades lagstiftarna visa robusthet för externa investerare och främja bättre gränsöverskridande samarbete. 

Syftet med denna nya, strängare form av lagstiftning om marknadsmissbruk är att stärka marknadsintegriteten och skyddet för investerare samt att garantera en universell spelplan för alla EU-medlemsstater. MAR stärker inte bara tidigare lagstiftning, utan förbättrar också den genom att utvidga dess omfattning för att införa nya överträdelser. Genom detta hoppas förordningen öka aktiviteten på värdepappersmarknaderna. Enligt Financial Conduct Authority i Storbritannien (FCA): "MAR syftar till att öka marknadsintegriteten och skyddet för investerare, samtidigt som det förbättrar attraktionskraften för värdepappersmarknaderna för kapitalanskaffning."

Generellt sett bestraffar förordningen insiderhandel, marknadsmanipulation och olovlig spridning av information. Den ger nationella tillsynsmyndigheter ansvaret att upptäcka och skydda mot marknadsmissbruk samtidigt som de ges befogenhet att vidta sanktioner mot icke-efterlevande parter. MAR innehåller också bestämmelser för upptäckt och efterlevnad.

2. Omfattning: Vem omfattas av MAR?

MAR avser inte enskilda personer eller företag, utan finansiella instrument och beteenden eller transaktioner. 

Det finns fyra huvudkategorier av finansiella instrument som omfattas av MAR. Dessa är:

• Finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller för vilka en begäran om upptagning till handel på en reglerad marknad har gjorts.

• Finansiella instrument som handlas på en multilateral handelsplats (MTF), är upptagna till handel på en MTF eller för vilka en begäran om upptagning till handel på en MTF har gjorts.

• Finansiella instrument som handlas på en organiserad handelsplats (OTF).

• Finansiella instrument som inte omfattas av punkt (a), (b) eller (c), vars pris eller värde är beroende av eller påverkar priset eller värdet av ett finansiellt instrument som avses i dessa punkter, inklusive, men inte begränsat till, kreditderivat och differenskontrakt.

Vad gäller beteenden och transaktioner omfattar MAR även vissa typer av bud. Om auktionsplattformen betraktas som en reglerad marknad för utsläppsrätter eller liknande auktionerade produkter, gäller MAR. Detta gäller även om de auktionerade produkterna inte betraktas som finansiella instrument.

Även om MAR är en EU-förordning gäller den tekniskt sett över hela världen. Den globala omfattningen anges i förordningen på följande sätt:

"Förbuden och kraven i [MAR] ska gälla åtgärder och underlåtelser, inom unionen och i ett tredjeland, som rör [finansiella instrument som omfattas av MAR]." (Artikel 2(4))

MAR omfattar inte bara finansiella instrument inom EU-regleringsmarknaden, utan även alla finansiella instrument som handlas på en organiserad handelsplats (OTF) eller en multilateral handelsplats (MTF). Eftersom finansiella instrument som handlas på OTF eller MTF teoretiskt sett kan vara baserade var som helst i världen sträcker sig MAR:s räckvidd över hela världen.

3. Sammanfattning av MAR

3.1 Offentliggörande av en transaktion: Marknadsundersökningar

Termen "marknadsundersökning" avser att kommunicera information innan en transaktion offentliggörs för att mäta potentiellt intresse från presumtiva investerare. Vanligtvis innebär denna process att undersöka den potentiella storleken eller priset på en möjlig transaktion, de villkor under vilka den kan äga rum och hur många investerare som skulle vara intresserade. Denna praxis förekommer oftast i samband med blockaffärer eller privata placeringar.

Den känsliga naturen hos denna procedur innebär att den är strikt reglerad enligt MAR. Artikel 11 ansvarar för att fastställa tillämpligheten och förfarandena som gäller för marknadsundersökningar, tillsammans med ytterligare mer detaljerade bestämmelser i kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/960, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/959 och ESMA:s riktlinjer.

Termen "marknadsundersökning" gäller främst utfärdare, sekundära erbjudanden av finansiella instrument och tredje parter som handlar på uppdrag av någon av dessa två parter.

Utöver dessa parter gäller marknadsundersökningsregler också relevanta aktieägare under vissa förutsättningar. Till exempel, om ett företag överväger en sammanslagning, kan det finnas skäl att offentliggöra denna insiderinformation till sina aktieägare. Dock är det bara tillåtet om aktieägarnas åsikt är avgörande för att fatta beslut om genomförandet eller avbrytandet av sammanslagningen.

I det fall där alla protokoll för en marknadsundersökning uppfylls, skyddas de avslöjande marknadsdeltagarna mot misstankar om marknadsmissbruk och anses vara tilldelade en "säker hamn". Om de tillämpliga villkoren är uppfyllda betraktas avslöjandet av insiderinformation i en marknadsundersökning som en persons normala yrkesuppgifter.

Viktigt är att marknadsundersökningar kan genomföras via personliga möten, telefon, video, skriftligt eller via elektronisk post, men marknadsundersökningar måste dokumenteras. Deltagarna måste informeras och ge sitt samtycke till inspelningen i förväg. Vid personliga möten kan en protokollförare skriva protokoll, som måste undertecknas av alla parter inom fem arbetsdagar. Därefter måste protokoll över marknadsundersökningar säkerhetskopieras i fem år.

Innan en marknadsundersökning kan äga rum måste mottagaren av marknadsundersökningen informeras om viss information och ge sitt samtycke att ta emot denna information. Mottagaren måste bli medveten om att en marknadsundersökning kommer att äga rum, att detta kommer att inkludera insiderinformation och att samtal kommer att spelas in. Mottagarna måste också informeras om en uppskattning av datumet då informationen upphör att vara insiderinformation, tillsammans med ett uttalande om sekretess. Mottagaren kommer att bedöma om de har rätt att ta emot sådan information och deklarera detta.

3.2 Marknadsmissbruksöverträdelser

Det finns tre kategorier av marknadsmissbruksöverträdelser enligt MAR. Dessa är:

• Insiderhandel
• Olovlig spridning av insiderinformation
• Marknadsmanipulation

Inom dessa tre kategorier finns det sju beteenden som detaljerar vad som utgör och inte utgör marknadsmissbruk.

3.3 Insiderhandel

Insiderhandel avser användningen av insiderinformation för att genomföra affärer till ens fördel. Detta inkluderar genomförandet av order baserade på insiderinformation, liksom ändring och avbokning av order baserade på insiderinformation.

Till exempel vet en företagsledare att företaget kommer att få en stor finansieringsaffär (en händelse som sannolikt betraktas som insiderinformation). Denna företagsledare kan genomföra en handel med vetskapen om att företagets aktiekurs kommer att stiga. Detta skulle betraktas som insiderhandel eftersom insiderinformation används som en otillbörlig fördel.

Viktigt att notera är att MAR specificerar att insiderhandel inte bara omfattar genomförande av affärer, utan även ändring och avbokning av order baserade på insiderinformation.

Till exempel, tänk dig att en företagsledare lägger en stor order men får reda på att VD:n kommer att avgå inom nästa månad (en händelse som sannolikt betraktas som insiderinformation). Att avboka eller ändra denna order baserat på denna insiderinformation, innan informationen blir offentlig, skulle klassificeras som insiderhandel.

På samma sätt inför MAR åtgärder för att förhindra samverkan mellan tredje parter. Förordningen förbjuder också personer med tillgång till insiderinformation att utnyttja den informationen för att uppmuntra en tredje part att placera, ändra eller avbryta fördelaktiga affärer. Detta inkluderar att erbjuda tips och rekommendationer till en annan person för att placera transaktioner baserat på insiderinformation.

3.4 Olovlig spridning av insiderinformation

Olovlig spridning av insiderinformation inträffar när en person med tillgång till insiderinformation vidarebefordrar den kunskapen till en annan person. De enda undantagen från detta är om spridningen är en regelbunden del av personens anställning eller yrkesuppgifter.

3.5 Marknadsmanipulation

Definitionerna för marknadsmanipulation finns i artikel 12 i MAR. Det hänvisar till att vilseleda marknaden genom viss verksamhet eller till aktiviteter som manipulerar priset.

Enligt detta förbjuder MAR specifikt personer att placera order eller agera på ett sätt som avsiktligt ger vilseledande signaler om utbud och efterfrågan av ett finansiellt instrument eller dess potentiella pris. För att stödja detta är det också förbjudet att producera och distribuera information som avsiktligt vilseleder marknaden om utbud och efterfrågan eller som indikerar ett falskt pris. MAR förbjuder också explicit manipulation av referensvärden.

Artikel 12 specifierar också att marknadsmanipulation kan inkludera sammansvärjning för att säkra en dominerande position över utbudet eller efterfrågan av finansiella instrument, auktionerade produkter (baserade på utsläppsrätter) eller spottrading av råvaror med syftet att skapa orättvisa handelsvillkor. Att störa eller fördröja handelssystem betraktas också som marknadsmanipulation, liksom överbelastning eller destabilisering av orderböcker.

Bilaga I till MAR ger en omfattande lista över möjliga aktiviteter som kan indikera förekomsten av marknadsmanipulation.

Regler om marknadsmanipulation gäller för alla finansiella instrument som handlas på reglerade marknader, MTF:er och OTF:er. Detta inkluderar värdepapper, men omfattar även derivattransaktioner, avtalsrättsliga råvarukontrakt och marknadsinstrument om de påverkas av priset/värdet på ett finansiellt instrument.

3.6 Vilken information måste du offentliggöra enligt MAR?

Att säkerställa rätt protokoll för offentliggörande av information är avgörande för att följa MAR.

3.7 Offentliggörande av insiderinformation

När man överväger offentliggörande av insiderinformation är det viktigt att förstå vad som klassificeras som insiderinformation. För att betraktas som insiderinformation måste kunskapen relatera till en specifik utfärdare eller finansiellt instrument och vara preciserad till sin natur. Insiderinformation har enligt sin definition ännu inte offentliggjorts. Men om eller när en sådan information blir offentlig, skulle den troligtvis ha en märkbar effekt på priset för relevanta finansiella instrument.

Enligt MAR bör insiderinformation offentliggöras för allmänheten så snart som möjligt. När insiderinformation offentliggörs bör informationen vara fullständig och korrekt och vara fri från felaktigheter. Insiderinformation bör avslöjas på ett sätt som möjliggör snabb åtkomst för att underlätta för allmänheten att dra en snabb slutsats om vikten av denna information.

Det noteras uttryckligen att offentliggörandet av sådan viktig och känslig information inte bör göras i samband med några marknadsföringsaktiviteter, eftersom detta kan förvirra offentliggörandet.

När informationen väl har avslöjats bör offentliggörandet av denna insiderinformation publiceras och upprätthållas offentligt (vanligtvis på en webbplats) i fem år.

3.8 Fördröjning av offentliggörande av insiderinformation

Fördröjning av offentliggörande av insiderinformation är tillåtet om en utfärdare eller utsläppsrättshandlare (EAMP) anser det lämpligt, men det följer stränga villkor. Enligt artikel 17 i MAR är fördröjning endast tillåten om:

• omedelbart offentliggörande tros äventyra utfärdarens berättigade intressen;
• fördröjning av offentliggörande inte sannolikt vilseleder allmänheten;
• och utfärdaren kan garantera konfidentialiteten för informationen.

För att vara i enlighet med MAR måste alla fördröjningar av offentliggörande av insiderinformation rapporteras till behöriga nationella myndigheter omedelbart efter offentliggörandet. Lämpliga register bör hållas för att beskriva detaljerna om fördröjningen av offentliggörande, även om dessa inte behöver skickas in om de inte begärs.

3.9 Rapportering av misstänkt transaktion

Med tanke på förebyggande av marknadsmissbruk måste varje person som arrangerar transaktioner etablera effektiva rutiner för att känna igen och rapportera misstänkta order eller transaktioner. Enligt förordningen bör rapporter lämnas till relevanta myndigheter om en person misstänker oegentligheter med något finansiellt instrument, antingen på eller utanför en handelsplats. All verksamhet som kan betraktas som insiderhandel eller marknadsmanipulation bör rapporteras, liksom alla försök till dessa två aktiviteter.

De praktiska stegen för att etablera effektiva rutiner för att rapportera misstänkt aktivitet inkluderar att skapa detaljerade policys som beskriver kriterier för att bedöma misstänkt aktivitet samt att installera effektiva övervakningssystem som övervakar och flaggar misstänkt aktivitet. Dessa rutiner måste omfatta processer för att rapportera misstänkta order och transaktioner till relevanta myndigheter i rätt tid. Frekventa och omfattande utbildningsprogram för personal måste införas för att hålla relevant personal uppdaterad om alla procedurer som rör rapportering av misstänkt aktivitet.

För fullständig överensstämmelse är noggrann dokumentation av största vikt. Informationen om beslut som fattats avseende misstänkt aktivitet måste sparas i fem år. Detta gäller både rapporter där misstanke ansågs vara befogad och de där misstanken ansågs vara obefogad.

3.10 Investeringsrekommendationer

Investeringsrekommendationer definieras i MAR som: 

"Information som rekommenderar eller föreslår en investeringsstrategi, uttryckligen eller implicit, avseende en eller flera finansiella instrument eller utfärdarna, inklusive vilken åsikt som helst om det nuvarande eller framtida värdet eller priset på sådana instrument." Artikel 3(1)(35)

Det finns ingen uttrycklig tidsram för rekommendationer av denna typ, och det finns ingen definition av specifika prisnivåer. MAR hänvisar istället till alla rekommendationer om investeringar i EU-finansiella instrument, oavsett tidsramar för framtida investeringar. 

Rekommendationer som görs av en potentiell insatt person måste åtföljas av ett intresseavslöjande, som inkluderar personens identitet, befattning och relevanta myndighet. Avslöjanden bör också gå in på om rekommendationen är baserad på åsikter eller fakta, och i så fall vilka fakta samt vilka antaganden som följer med dessa. Det bör också inkludera eventuella prognoser, framtidsutsikter eller prisnivåer som underbygger rekommendationen.

3.11 PDMR-transaktioner

I MAR hänvisar en person med ansvar för ledningen (PDMR) för en utfärdare eller EAMP till en medlem i den ledande, övervakande eller administrativa kroppen för organisationen. Även inkluderade i denna övergripande term är vilken hög chef som helst som inte omfattas av den tidigare nämnda gruppen, men som regelbundet har tillgång till insiderinformation och har makt att fatta avgörande beslut som formar framtiden för enheten ifråga.

Enligt MAR måste PDMR:er anmäla relevanta myndigheter om någon order eller transaktion som genomförs på personliga konton och som rör utfärdaren eller EAMP. Detta gäller alla finansiella instrument, inklusive men inte begränsat till aktier, derivat och skuldförbindelser. I de flesta länder måste PDMR:er anmäla relevanta myndigheter om alla transaktioner när en fördefinierad tröskel har nåtts inom ett kalenderår. Tröskeln kan vara någonstans mellan €5,000 och €20,000, beroende på medlemsstaten. Anmälningar om PDMR-transaktioner måste göras inom tre arbetsdagar för att vara i enlighet med regelverket.

3.12 Registrering och upprätthållande av register och insidernoteringar

Registrering är en integrerad del av att förbli i enlighet med MAR. En av de viktigaste delarna av registrering är att skapa och korrekt upprätthålla insidernoteringar.

Företag måste skapa omfattande listor som anger namn och identifiering av personer inom organisationen med tillgång till insiderinformation. Enligt ESMA:s riktlinjer måste dessa listor hållas uppdaterade och i rätt format. Inslag på insidernoteringar bör inkludera information om datum och tidpunkt för mottagande av insiderinformation, tillsammans med omfattande dokumentation av individens personliga information vid den tidpunkten.

I detta avseende tillåts enheter att ha permanenta och händelsebaserade insidernoteringar. Permanent insidernotering används för personer inom en enhet som alltid har tillgång till all insiderinformation, medan händelsebaserade listor används för dem som bara tar emot insiderinformation i samband med vissa händelser.

Viktigt:
Felaktig registrering är ett brott mot MAR och kan leda till betydande ekonomiska sanktioner. Detta inkluderar:

• Att lägga till alla insidernoteringar i en permanent insidernotering. Om den används måste denna lista reserveras för personer som alltid har tillgång till all insiderinformation.
• Att inte skapa och uppdatera händelsebaserade insidernoteringar. Syftet med denna typ av lista är att möjliggöra för myndigheterna att fastställa vilken insiderinformation som finns inom företaget och vid vilken tidpunkt denna information identifierades.
• Att inte lagra insiderdata i det digitala format som anges av ESMA i artikel 18(9) i MAR.
• Att inte meddela insiderna och erhålla deras bekräftelse när de inkluderas i en insidernotering.

Registrering är en sträng process för att uppfylla MAR. Alla misstänkta rapporter, inspelningar av insiderinformation, fördröjningar av offentliggörande och så vidare måste sparas i fem år. Regulatoriska myndigheter har befogenhet att begära dessa register när som helst och kan begära inspelningar av telefonsamtal, datatrafikregister och elektronisk kommunikation.

3.13 Säkra hamnar

En "säker hamn" är termen för undantag där vissa beteenden anses vara undantagna från MAR.

3.14 Återköpsprogram och stabiliseringsåtgärders

Återköpsprogram och stabiliseringsåtgärder är undantagna från MAR när alla andra villkor i regelverket har uppfyllts. 

Ett återköpsprogram eller ett aktieåterköpsprogram avser företagets köp av sina egna aktier för att minska antalet tillgängliga aktier på marknaden. Detta hjälper ofta till att stabilisera ett företag eller belöna aktieägare.

Stabiliseringsåtgärder är åtgärder som vidtas för att säkerställa ekonomisk stabilitet för ett företag, till exempel handel med värdepapper enbart i syfte att stabilisera.

3.15 Accepterade marknadspraxis (AMP:er)

Accepterade marknadspraxis är säkra hamnar som inte beskrivs i MAR. Förordningen ger nationella behöriga myndigheter (NCAs) möjlighet att fastställa vissa praxis som endast är relevanta för deras specifika jurisdiktion.

3.16 Sanktioner 

Enligt MAR Artikel 30(2) har NCAs befogenhet att påföra olika sanktioner för överträdelser av marknadsmissbruksförordningen. Detta kan ske i form av en offentlig varning där förövaren identifieras, en upphörandeorder, återbetalning av vinst som gjorts från olaglig verksamhet, ett förbud eller en suspension för ett investeringsföretag eller förvaltare och betydande ekonomiska påföljder.

Nedan finns en tabell över de maximala administrativa penningböterna, som anges i ESMA:s sammanfattning av sanktioner för marknadsmissbruksförordningen.

3.17 MAR och MiFID II 

Den ursprungliga Markets in Financial Instruments Directive (MiFID) infördes 2007 för att ersätta Investment Services Directive. Tanken var att skydda investerare och förbättra marknadskonkurrensen inom EU. Som svar på finanskrisen 2008 skapades MiFID II och motsvarande Markets in Financial Instruments Regulation (MiFIR). MiFID II fokuserar främst på handelsplatser eller strukturer där finansiella instrument handlas, medan MiFIR reglerar dessa handelsplatser. Utformade för att åtgärda bristerna i den ursprungliga MiFID, omfattar dessa regler den snabba utvecklingen inom finansiell innovation och motsvarande teknik.

MAR, som är utformad för att stärka reaktionerna på marknadsmissbruk, syftar också till att öka marknadens attraktivitet genom att stärka investerarskyddet. Genom att utvidga definitionen av marknadsmissbruk avser MAR också att hantera den snabba tillväxten av teknik och de komplexiteter som detta medför.

Genom att sammanföra dessa två regelverk strävar EU efter en mer transparent marknad för konsumenter, som nu har tillgång till mer information än någonsin tidigare. Genom att erbjuda investerare bättre insyn i produkter och tjänster som erbjuds på marknaden, tillsammans med transparens i processer, kommer dessa två regelverk att arbeta i symbios för att driva konkurrenskraften på finansmarknaderna.

3.18 Hur man är i enlighet med MAR

Att vara i enlighet med MAR är en tvådelad process. Å ena sidan måste enheter se till att de snabbt offentliggör och registrerar all insiderinformation på ett överensstämmande sätt. Å andra sidan innebär att vara i enlighet med MAR att man implementerar processer för att identifiera, rapportera och registrera marknadsmissbruk till relevanta myndigheter.

För att vara i enlighet med avslöjande av insiderinformation är det lämpligt att hänvisa till ESMA:s riktlinjer och tekniska standarder. Genom att se till att all personal är korrekt utbildad i förfarandena för insiderinformation kan organisationer säkerställa att insidernoteringar är korrekta och uppdaterade, och att standarder och protokoll följs när det gäller offentliggörande av insiderinformation.

När det gäller efterlevnad av detta europeiska marknadsregelverk, med tanke på att förhindra marknadsmissbruk, är det viktigt att enheter har formella policys och procedurer på plats för att identifiera, kartlägga, övervaka och rapportera misstänksam aktivitet och potentiellt marknadsmissbruk. Personalen måste också regelbundet utbildas för att säkerställa att dessa procedurer och policys genomförs på ett effektivt sätt.

När det gäller att identifiera marknadsmissbruk måste enheter ange vilka marknadsmissbruksbeteenden som är relevanta, eftersom inte alla beteenden är relevanta för alla företag. Medan MAR generellt beskriver manipulativt beteende kan marknadsmissbruk anta många former, från phishing till manipulativ pressning, från wash trades till pump and dump-scheman. Företag måste identifiera de beteenden som de är mest utsatta för.

Kartläggningen av efterlevnad kopplar varje marknadsmissbruksbeteende till en utlösare som kommer att varna för misstänkt aktivitet. Denna process gör att det interna systemet kan flagga sådana beteenden. Ansträngningar bör göras för att minimera antalet "falska positiva" varningar.

När korrekta varningar har etablerats måste företag övervaka pågående beteenden för att upptäcka misstänkt aktivitet när den inträffar. I enlighet med due diligence-procedurer bör övervakningen dokumenteras noggrant.

All misstänkt aktivitet som inträffar bör rapporteras direkt till relevanta myndigheter, tillsammans med relevant spårning för att stödja due diligence. Företag bör behålla exakta register i upp till fem år och använda dessa register och varningar som en väg till att minska risk och förbättra noggrannheten i övervakningssystemet.

4.Slutsats

Marknadsmissbruksförordningen är ett omfattande lagdokument som hjälper till att skydda investerare och främja marknadsaktivitet genom att förhindra marknadsmissbruk. Genom att sträva efter att skapa en standardiserad ram inom EU-medlemsstaterna erbjuder MAR-definitioner och standarder för att identifiera, övervaka och rapportera marknadsmissbruk, samt protokoll för att hantera och offentliggöra insiderinformation.

5.References & Further Reading

https://www.fca.org.uk/markets/market-abuse/regulation

https://www.bloomberg.com/professional/blog/market-abuse-regulation-mar-what-you-need-to-know-2/

https://www.esma.europa.eu/sections/market-abuse

https://www.lseg.com/en/post-trade/unavista/regulation/market-abuse-regulation