MiFID II – Handel för egen räkning

När MiFID II trädde i kraft inom Europeiska Unionen den 3 januari 2018, visade det på lagstiftarnas intention att bygga förtroende för det finansiella systemet. Direktivet uppdaterade det tidigare direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID) från 2007, vilket skapade en enhetlig investeringsmarknad som samtidigt främjade konkurrens och harmoniserade investerarskyddet inom EU. Ett av de områden där reglerna förändrades med MiFID II är “handel för egen räkning”.

Denna artikel förklarar vad handel för egen räkning innebär enligt MiFID II och hur det skiljer sig från det ursprungliga direktivet. Den behandlar också de krav som organisationer måste uppfylla vid egenhandel.

1. Vad är handel för egen räkning enligt MiFID II?

1.1 MiFID-definitioner

Enligt MiFID och MiFID II betyder handel för egen räkning "handel mot eget kapital som resulterar i slutsatser av transaktioner i ett eller flera finansiella instrument".

Handel för egen räkning kan avse värdepappersföretag som tar positioner, inklusive handel för egen räkning och sådana som skapas genom market making. Det kan också gälla kundserviceprocesser, som kan omfatta att agera som en systematisk internhandlare, där företaget agerar som motpart för en kund med hjälp av sitt eget kapital. En annan form av handel för egen räkning är när företaget tar en marknadsposition eller en ” oberoende huvudposition” i sina böcker vid genomförandet av en order.

1.2 Förstå handel för egen räkning enligt MiFID II

Handel för egen räkning hanteras enligt MiFID II inom tre huvudområden:

Område	Definition
Matchad huvudsaklig handel (MTCH)	Matchad huvudsaklig handel beskrivs av The Trade som en affär där ”en mellanhand står mellan två motparter som handlar med en obligation för att matcha order genom att samtidigt ordna kvittningsaffärer med hjälp av sitt eget kapital”. Företaget som agerar som mellanhand gör ingen vinst eller förlust på affären men tar ut en provision eller en avgift för att underlätta.
Handel för egen räkning (DEAL)	Alla andra former av handel för egen räkning, utanför matchad huvudsaklig handel .
Alla andra kapaciteter (AOTC)	Om handeln inte är för egen räkning eller matchad huvudsaklig handel , hanteras den under denna term. Denna term inkluderar agenturverksamhet.

1.3 Undantag vid handel för egen räkning enligt MiFID II

Enligt artikel 2(1)(d) i MiFID II ska direktivets riktlinjer om handel för egen räkning inte tillämpas på ”personer som handlar för egen räkning med andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat därav och som inte tillhandahåller några andra investeringstjänster eller utför någon annan investeringsverksamhet i andra finansiella instrument än råvaruderivat eller utsläppsrätter eller derivat därav”.

Vissa parter faller dock inom denna kategori för vilka undantaget inte är tillämpligt. Dessa är:

Market makers, som vanligtvis är stora företag som erbjuder köp- och säljpriser på särskilda tillgångar och genomför affärer i båda riktningarna snabbt, vilket ökar likviditeten på marknaden och hjälper den att fungera smidigare.

Deltagare eller medlemmar i en reglerad marknad eller en multilateral handelsplattform (MTF), eller de som har direkt elektronisk åtkomst till en handelsplattform.

Handlare som använder högfrekvent algoritmisk handel.

Handlare som handlar för egen räkning när de utför kundorder.

1.4 Organisatoriska krav

MiFID II kräver att företag:

Föra register över alla kommunikationer relaterade till transaktioner som genomförts vid handel för egen räkning, samt kommunikationer som var avsedda att leda till en transaktion.

Skapar system för att förhindra användning av kundens finansiella instrument vid handel för egen räkning eller för att få kundens uttryckliga tillstånd i förväg.

Implementerar åtgärder för att förhindra användning av kunders medel som hålls av investeringsföretag för handel för egen räkning.

2. Rapportering för handel för egen räkning enligt MiFID II

I handelsrapporten ska värdepappersföretaget vid handel för egen räkning ange sig själv som köpare eller säljare. Den andra parten kommer att vara motparten, kunden eller handelsplatsen. Enligt Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (ESMA):

" Värdepappersföretaget kan antingen handla enbart för egna affärer eller agera för egen räkning för att utföra kunders order. När det handlar för en kund kan tidpunkten och datumet för kundrapporten vara samma eller senare än marknadsrapportens. Priset i kundrapporten kan också antingen vara detsamma som i marknadsrapporten eller skilja sig åt "

För transaktioner som använder matchad huvudsaklig handel bör du i rapporteringen visa att värdepappersföretaget inte har uppnått någon förändring i positionen till följd av affären. I fall som endast rör en kund kan du lämna in en enda rapport med uppgifter om både kund- och marknadssidan.

När värdepappersföretag handlar för egen räkning måste de dokumentera all kommunikation som ledde till, eller var avsedd att leda till, transaktioner. Inspelningar av telefonsamtal och elektroniska meddelanden måste ingå i detta arkiv. Det är därför viktigt att företagen tillhandahåller utrustning till de anställda som gör det möjligt att spela in dessa meddelanden och avråder personalen från att använda personliga enheter som inte går att spela in.

Företaget måste informera nya kunder om att de kommer att spela in kommunikation innan de tillhandahåller investeringstjänster till dem. Om de väljer bort dessa kommunikationsmetoder kan du använda något annat varaktigt medium för att spela in dem, inklusive post, fax och protokoll från möten ansikte mot ansikte.

Värdepappersföretaget ska bevara dessa uppgifter i fem år, eller upp till sju år om den nationella behöriga myndigheten begär det.

3. Handel för egen räkning – skillnaden mellan MiFID och MiFID II

En av de största skillnaderna mellan MiFID och MiFID II när det gäller handel för egen räkning är att den förnyade lagstiftningen minskar antalet parter som är undantagna från dess tillämpningsområde. Till exempel måste personer vars huvudsakliga verksamhet är egenhandel med råvaror och/eller råvaruderivat måste nu följa de registreringskrav som fastställts i MiFID II. Undantaget gäller inte längre för parter som handlar med utsläppsrätter (EUAs) eller derivat på EUA.

4. Restriktioner för handelskapaciteter

Företag som handlar för egen räkning, även vid matchad huvudsaklig handel, agerar direkt för egen räkning utan kundens instruktioner eller mandat och kan därför inte vidarebefordra order, eftersom dessa räknas som deras egna.

Om ett värdepappersföretag tekniskt sett vidarebefordrar en order men inte kan visa att det skett enligt ESMAs riktlinjer, erkänns det inte som en vidarebefordran.

I sådana fall tillåter ESMA att handeln rapporteras som utförd i "någon annan kapacitet."

5. Vanliga frågor (FAQ)

5.1 Vad är definitionen av ett finansiellt instrument enligt MiFID II?

Finansiella instrument är tillgångar eller kapitalpaket som kan handlas.

MiFID II anger att följande anses vara finansiella instrument: överlåtbara värdepapper, penningmarknadsinstrument, andelar i företag för kollektiva investeringar, optioner, terminer, swaps, framtida ränteavtal och alla andra derivatkontrakt, derivatinstrument för överföring av kreditrisk, finansiella kontrakt för skillnader, utsläppsrätter bestående av alla enheter som erkänns för att uppfylla kraven i systemet för handel med utsläppsrätter (EU ETS).

5.2 Vilka affärer måste rapporteras enligt MiFID II?

Rapporteringspliktiga affärer är:

De som omfattar finansiella instrument som är godkända för handel eller som handlas på en handelsplattform eller för vilka en ansökan om godkännande har lämnats in.

De som omfattar finansiella instrument där den underliggande tillgången är ett finansiellt instrument som handlas på en handelsplattform.

De som omfattar finansiella instrument där den underliggande tillgången är ett index eller en korg bestående av finansiella instrument som handlas på en handelsplattform.

5.3 Gäller MiFID för försäkringsbolag?

Om ett försäkringsbolag tillhandahåller och handlar med ett relevant instrument, måste det följa MiFID II.

6. Slutsats

Kraven i MiFID II på handel för egen räkning kräver granskning av värdepappersföretag som deltar i sådan verksamhet. Färre parter är nu undantagna från direktivets tillämpningsområde. Du kommer att behöva införa nya metoder för att rapportera och registrera kommunikation som leder till transaktioner och konversationer där avsikten var att leda till en transaktion.

För att få hjälp med efterlevnaden av MiFID II fångar TradeLogs onlineplattform upp medarbetarnas personliga transaktioner och ger förhandsgodkännande baserat på dina parametrar samt flaggar för överträdelser. Prova en gratis demo av TradeLog idag.