The EU:s direktiv om visselblåsning, som trädde i kraft 2019, kommer att antas av alla medlemsländer senast i december 2021, vilket sätter en tajt tidsgräns för företag, myndigheter och kommuner att följa. Organisationer med 50 eller fler anställda är nu skyldiga att införa interna rapporteringssystem för visselblåsning för personer som avslöjar olaglig verksamhet och oetiskt beteende i sitt arbete.
Direktivet syftar till att säkerställa att de som rapporterar inte kommer att bli utsatta för repressalier från organisationen eller deras kollegor. Det är också avsett att standardisera rapporteringen av överträdelser av EU-lagstiftningen av anställda. För att utforska visselblåsning och dess fördelar, låt oss titta på några exempel på visselblåsning på arbetsplatsen och hur de hanterades.
1. 4 Exempel på Visselblåsning på Arbetsplatsen
1.1 Telia
Den svenska teleoperatören Telia utvecklade sitt eget interna rapporteringssystem för visselblåsning, Speak-Up-linjen, 2014. Inom ett år fick systemet 92 rapporter om "misstänkta händelser av intressekonflikter, korruption, förskingring, bedrägeri vid upphandling och personalfrågor."
Att främja en företagskultur som fokuserar på etik och integritet gav extraordinära resultat för Telia under de första tolv månaderna. Linjen avslöjade potentiellt bedräglig verksamhet involverande en tidigare högre chef, tredjepartsrelationer som var kopplade till personliga vinster och som hade etablerats "i strid med standardiserade upphandlingsprocesser, möjligen för att stödja förskingring av medel", samt flera överträdelser av företagets etiska regler och uppförandekod.
Michaela Ahlberg, Chief Ethics and Compliance Officer på Telia, noterade att det är viktigt att engagera anställda för att kunna dra nytta av alla fördelar med ett visselblåsningssystem:
“"Anställda och intressenter måste lita på systemet för att kunna lämna in rapportern. Vi höjer kontinuerligt medvetenheten och är transparenta i vår kommunikation för att upprätthålla högsta nivå av förtroende i organisationen."
1.2 LuxLeaks
År 2014 läckte Antoine Deltour dokument från sin arbetsgivare som hjälpte till att avslöja cirka 340 företag som undvek skatt genom att skapa komplexa finansiella strukturer och få skattemyndigheternas godkännande att använda dessa strukturer i Luxemburg. Därefter kanaliserades miljarder euro genom Luxembourg, där vissa företag betalade mindre än 1 % skatt på sina vinster.
Deltour laddade ner bevisen och överlämnade dem till den franske journalisten Edouard Perrin, som rapporterade om läckorna på TV.
Redovisningsföretaget som anställde Deltour åtalade honom för att ha läckt dokumenten, vilket resulterade i att han fick ett sex månader villkorligt fängelsestraff och en böter på 1 500 euro 2014. Men han tilldelades European Citizens Award 2015 av Europaparlamentet som erkänande för sina avslöjanden. År 2018 frikändes han från sitt straff och officiellt erkändes som en visselblåsare.
LuxLeaks-fallet är ett tydligt exempel på repressalier och var en av anledningarna till att mer stränga lagar om visselblåsning infördes inom EU och genom direktivet om visselblåsning. Det hänvisades direkt av Europeiska kommissionen som en anledning till att de som avslöjar olaglig verksamhet bör omfattas av EU:s direktiv om visselblåsning.
1.3 Skandalen med Slovakiska utrikesdepartementets EU-ordförandeskap
År 2016 gick den slovakiska utrikesdepartementets anställda Zuzana Hlávková ut offentligt med anklagelser om bedrägeri vid upphandling. Hon rapporterade att hon blev pressad att undvika ordentliga offentliga upphandlingsförfaranden i sin roll med att organisera evenemang i samband med Slovakiska EU-ordförandeskapet.
Hlávková påstod att hon fick order om att samarbeta med en byrå som var kopplad till regeringspartiet Smer. Dessutom berättade hon för reportrar att regeringen överdrev den verkliga kostnaden för en konsert som hölls för att markera början av ordförandeskapet.
Hlávková och hennes kollega Palo Szalai lämnade det slovakiska utrikesdepartementet på grund av frågan, och den slovakiska regeringen framställde avslöjandena som ett angrepp mot sitt EU-ordförandeskap. Hon arbetar nu med Transparency International för att stödja visselblåsare.
1.4 Danske Bank
Den brittiske bankmannen Howard Wilkinson avslöjade en 200 miljarder euro penningtvättskandal som pågick genom Danske Banks filial i Tallinn, Estland, mellan 2007 och 2015. Det innefattade betalningar från icke-boende konton i Ryssland, Cypern och Storbritannien som passerade genom filialen. Många av överföringarna gjordes via så kallade brevlådeföretag och gick sedan vidare till mottagare i över 150 olika länder.
Wilkinson, som var chef för handel på Danske Banks filialer i Baltikum, upptäckte att konton som angavs som vilande genomförde transaktioner på miljontals euro varje dag och slog larm år 2014 när han upptäckte vad som pågick inom organisationen. Han hävdar dock att banken ignorerade honom och att skandalen inte blev allmänt känd förrän fyra år senare, då Wilkinsons namn olagligt läcktes till en estnisk tidning mot hans vilja.
Han vittnade inför danska parlamentet 2018 som en del av en utredning som resulterade i att Tallinnsfilialen stängdes och tio anställda greps.
Wilkinson berättade för Europaparlamentet att "eftersom banken inte vidtog tillräckliga åtgärder för att rätta till mina väl dokumenterade och verifierade farhågor, anser jag att jag tvingades att säga upp mig. Jag har fått information om att detta kallas en 'konstruktiv uppsägning'".
Dessutom hävdar han att det "mycket begränsande" sekretessavtalet (NDA) som han undertecknade begränsade hans samtal med rättsväsendet och anklagade Danske Bank för diskriminering:
"Läckaget av min identitet och förlusten av min integritet utgör repressalier. Banken visste vem jag var baserat på mina interna rapporter. Banken var skyldig att se till att min identitet skyddades."
2. Hur man Hanterar Visselblåsningsrapporter
EU:s direktiv om visselblåsning anger hur individer ska framföra sina farhågor, vilka kanaler för visselblåsning som ska användas och hur organisationer ska svara på rapporter.
| Att Rapportera en Farhåga |
Visselblåsare bör ha "rimlig grund att tro att informationen om rapporterade överträdelser var sann vid tidpunkten för rapporteringen." De bör sedan dela sin rapport genom en av de tillgängliga rapporteringskanalerna inom sin organisation, vilket bör tillåta dem att göra det skriftligen, muntligen eller både och.
De bör kunna göra det med konfidentialitet och ge så mycket detaljer som möjligt för att möjliggöra en fullständig utredning från organisationens sida. Detta bör inkludera arten av klagomålet, till exempel bedrägeri, penningtvätt, säkerhetsfrågor och så vidare.
Exempel på rapporteringskanaler inkluderar:
- En dedikerad telefonlinje
- Ett personligt möte
- En postlåda på kontoret
- En dedikerad e-postadress
- Ett online-visselblåsningsportal som IntegrityLog
Fördelarna med att använda en online-visselblåsningsportal är många. Du kan säkerställa konfidentialitet och anonymitet om det behövs. Den uppfyller GDPR:s krav när det gäller datahantering, den är tillgänglig från var som helst och kräver inte dygnet runt-bemanning med utbildade experter som en telefonlinje skulle göra, till exempel.
|
| Att Svara på en Farhåga |
Organisationen måste se till att en kompetent och opartisk person eller avdelning ansvarar för att ta emot rapporterna och utreda dem. Det kan vara samma individ eller avdelning, eller två separata parter.
De bör svara för att bekräfta mottagandet av rapporten inom sju dagar och sedan ge feedback om utredningen inom tre månader från den bekräftelsen.
Att använda ett online-system som IntegrityLog gör att du snabbt kan se framstegen för alla ärenden på en lättanvändlig översiktssida, samt få aviseringar när tidsfrister närmar sig. Det hjälper dig att säkerställa efterlevnad hela tiden.
Den utredande parten bör hålla kontakten med den som lämnat rapporten om mer information behövs. De bör också hålla visselblåsarens identitet konfidentiell, liksom identiteten för alla andra som nämns i rapporten, oavsett om de stöder den som lämnar rapporten eller om de är föremål för klagomål om oegentligheter.
Det bör också finnas utbildning och andra åtgärder på plats för att skydda visselblåsaren och deras familj och supportrar från repressalier som en följd av deras rapport.
|
3. Vad som Kan Ansas Vara 'Repressalier'?
EU:s direktiv om visselblåsning kräver att medlemsländerna inför avskräckande påföljder för att förhindra organisationer eller individer från att reagera med repressalier mot visselblåsare. Direktivet listar upp en rad åtgärder som kan anses vara repressalier.
De inkluderar:
- Att bli avskedad, avstängd eller nedflyttad, förbigången vid befordran eller att inte få en temporär anställning omvandlad till en fast anställning, när förväntningen var att det skulle ske
- Inte förnya eller avsluta en temporär anställning för en bemanningsarbetare, till exempel, eller andra avtal för varor eller tjänster
- Förändringar av arbetsförhållandena. Till exempel arbetsplatsens plats, ändring av arbetstider, arbetsuppgifter eller lönesänkning
- Att bli disciplinerad, tillrättavisad eller få någon form av bestraffning
- Att ge en negativ arbetsbedömning eller referens
- Att neka tillgång till utbildning
- All form av trakasserier, hot eller tvång
- Att bli behandlad orättvist, diskriminerad eller bli offer för personliga agg
- All form av skada på rykte, anseende, ekonomi eller framtida anställningsmöjligheter
- Svartlistning inom en organisation, sektor eller bransch
- Att återkalla ett tillstånd eller licens
- Hänvisning till psykiatrisk vård eller medicinsk behandling
4. Vanliga Frågor
4.1 Är visselblåsning konfidentiellt?
Du bör upprätthålla konfidentialiteten för den som lämnar rapporten, liksom för alla som nämns i rapporten. Det kan vara kollegor som har hjälpt eller stöttat dem i att göra rapporten. Det kan också vara namnet på dem som anklagas för brott mot lagen i rapporten.
4.2 Bör du uppmuntra visselblåsning i din organisation?
En företagskultur som uppmuntrar visselblåsning inspirerar till förtroende hos arbetskraften. Det visar att företaget är engagerat i allmänintresset, folkhälsan och sina medarbetare, och att det vill fortsätta att växa och förbättra sina system. Det skyddar mot lagöverträdelser och säkerhetsproblem som kan leda till osäkra förhållanden och skada moralen. Det finns ingen anledning att vara rädd för att tala ut eftersom ledningen ger löfte att lyssna, agera och skydda dem som påvisar brott inom organisationen.
5. Slutsats
Alla i en organisation bör känna sig trygga med att rapportera farhågor, utan att vara oroliga för att hamna i problem. Oavsett om det handlar om myndighetsbedrägeri eller ett privat företag som tvättar pengar bör varje arbetstagare inom EU behandlas på samma sätt när de vill rapportera överträdelser av unionens lagar.
Det har tyvärr funnits många exempel på visselblåsning på arbetsplatsen som tidigare har varit svåra för den som lämnar rapporten. Det är den typen av händelser som inspirerade EU:s direktiv om visselblåsning, som syftar till att skydda dem som gör rätt och informerar makthavare om vad som pågår. Som vi sett i exemplet med Telia kan ett företag som tar initiativ och aktivt främjar visselblåsning agera snabbt och göra arbetsplatsen säkrare och bättre för alla.
Genom att använda en online-visselblåsningsportal som IntegrityLog kan denna process gå smidigt, effektivt och i enlighet med lagen. Boka en demo eller starta en 14-dagers kostnadsfri testperiod för att ta reda på hur IntegrityLog kan förvandla din organisation.
6. References and Further Reading
