Regulatorisk informationsgivning: Transparensdirektivet & MAR Artikel 17

Otillåten spridning av insiderinformation kan leda till insiderhandel, där individer tjänar på att få ett otillbörligt övertag på marknaden. För att förhindra detta finns det juridiska krav inom Europeiska unionen för emittenter. Offentliggörandet av insiderinformation regleras för att säkerställa att marknaden informeras så snart som möjligt och att nyheten når alla intressenter samtidigt.

Artikel 21 i Transparensdirektivet och Artikel 17 i Marknadsmissbruksförordningen (MAR) utgör tillsammans ett ramverk som definierar emittenters ansvar gällande spridning av reglerad information. Varje medlemsstat har möjlighet att anpassa processen för informationsgivning inom sina gränser.

MAR fokuserar på insiderinformation, som definieras som:

• Icke-offentlig

• Av specifik karaktär

• Rörande ett finansiellt instrument

• Sannolikt att påverka priset på instrumentet vid offentliggörande

Med andra ord: en rimlig investerare skulle sannolikt använda sådan information som grund för investeringsbeslut om den vore tillgänglig.

Transparensdirektivet omfattar spridning av olika typer av reglerad information, som finansiella rapporter, större ägarförändringar, rösträtt och förändringar i kapitalstrukturen.

Tillsynsmyndigheter vill säkerställa att marknaden är välinformerad vid varje given tidpunkt. Kunskapsluckor kan påverka marknadens integritet och leda till oegentligheter. Ett exempel är ett europeiskt bioteknikföretag i slutet av 2010-talet som två gånger misslyckades med att offentliggöra att man inte fått godkännande att marknadsföra sitt ledande läkemedel för nya indikationer. Insiderinformation läckte olagligen till en investerare som sålde sitt innehav i bolaget med vetskap om att aktiekursen skulle falla när nyheten blev offentlig. Företaget bötfälldes med en miljon euro för bristande informationsgivning.

Den här artikeln går igenom ramverket i de två lagstiftningarna och ger råd om bästa praxis för att sprida reglerad information. Vi går också igenom hur processen ser ut i Sverige.

2. Förstå regulatorisk informationsgivning

Här är de centrala delarna inom Transparensdirektivet och MAR:

3. Så distribuerar du regulatorisk information över marknader

3.1. Identifiera behovet av offentliggörande

Det första steget är att avgöra om informationen behöver offentliggöras. Transparensdirektivet kräver att emittenter rapporterar om verksamhetens utveckling och tillgångar i rätt tid – exempelvis halvårs- och årsrapporter, förändringar i större aktieinnehav, styrelseförändringar, kapitalförändringar, insiderinformation, företagsförvärv och utdelningsbesked. Om informationen rör något av dessa områden ska den rapporteras till både OAM och marknaden.

För MAR Artikel 17 måste du avgöra om informationen utgör insiderinformation. Om den inte uppfyller kriterierna (icke-offentlig, precis, prisrelevant), behöver den inte offentliggöras omedelbart. Bedöm detta så snart som möjligt i enlighet med MAR.

Typiska händelser som ofta klassas som insiderinformation enligt EU-rätt är till exempel kraftigt avvikande finansiella resultat, ledningsförändringar och förvärv.

3.2. Skriv själva offentliggörandet

För att säkerställa att offentliggöranden är korrekta, konsekventa och i rätt format bör du använda standardiserade mallar. Det gör det lättare att uppfylla kraven utan att börja från noll varje gång.

I Sverige kräver FI att följande ingår vid offentliggörande av insiderinformation:

• En notering om att informationen omfattas av MAR

• Bolagets namn

• Namnet och titeln på den person som lämnar informationen

• Vad informationen handlar om

• Datum och tid för när informationen offentliggjordes

Språket i offentliggörandet ska vara tydligt och felfritt för att undvika misstolkning.

3.3 Intern granskning och godkännande

Skapa en intern process för granskning där ansvariga funktioner som IR och juridik ges möjlighet att ge input. Utse en eller flera seniora personer som har mandat att godkänna innan distribution sker.

3.4. Sprid offentliggörandet

All information måste nå alla relevanta parter samtidigt och icke-diskriminerande – detta gäller både Transparensdirektivet och MAR.

Detta innebär att du bör:

• Publicera informationen på din IR-webbplats

• Informera börser

• Rapportera till nationella tillsynsmyndigheter (FI i Sverige)

• Skicka pressmeddelande till relevanta nyhetskanaler

Skapa gärna en kontaktlista för investerare, analytiker och andra intressenter för att säkerställa jämlik tillgång till information.

3.5. Språkkrav och multinationell distribution

Regler för språk varierar per land. Generellt är det bra att publicera både på svenska och engelska, särskilt om bolaget har internationella investerare.

Se till att du har koll på specifika krav i varje jurisdiktion där ditt bolag är aktivt.

3.6. Skapa ett revisionsspår

Lagra informationen på din webbplats i minst fem år. För maximal transparens bör du även spara:

• Utkast

• Godkännanden

• Kommunikationsloggar

• Övrig dokumentation kopplad till offentliggörandet

Detta fungerar som bevis på att du följt både EU-lag och nationell lagstiftning vid eventuell granskning.

4. Fördjupning: Informationsspridning i Sverige

I Sverige har MAR implementerats i nationell lag och övervakas av Finansinspektionen (FI).

Transparensdirektivet har implementerats genom två lagar:

Emittenter ska rapportera på svenska, och ibland även engelska. All reglerad information ska rapporteras till FI:s börsinformationsdatabas (OAM) samtidigt som den offentliggörs.

5. FAQ 

5.1 Vad är en OAM:s roll i regulatorisk informationsgivning?

En officiellt utsedd mekanism (OAM) är en plattform som utses av EU-länder för att säkerställa att reglerad information lagras och sprids enhetligt. Syftet är att ge alla investerare jämlik tillgång till viktig information.

5.2 Kan företag fördröja offentliggörande enligt MAR Artikel 17?

Ja, under vissa villkor. Omedelbart offentliggörande kan skjutas upp om det gynnar bolagets legitima intressen, så länge allmänheten inte vilseleds och informationen hålls konfidentiell. Bolaget måste dock informera myndigheten om fördröjningen och motivera sitt beslut.

5.3 Vad är skillnaden mellan frivillig och obligatorisk informationsgivning?

Obligatorisk information är juridiskt reglerad, t.ex. finansiella rapporter, större händelser och ägarförändringar. Frivillig information väljer företaget att dela, t.ex. hållbarhetsrapporter eller strategiska uppdateringar.

6. Slutsats

Både Transparensdirektivet och MAR Artikel 17 kräver att emittenter snabbt informerar marknaden och tillsynsmyndigheter. Det är en utmanande process, särskilt när alla intressenter ska få samma information samtidigt.

För att förenkla detta erbjuder EuroStockNews en intuitiv lösning där du kan nå alla dina målgrupper med ett klick – regulator, börs, e-postlista och IR-webbplats – och säkerställer samtidig, korrekt och lagenlig spridning. Boka en demo idag.

7. Källor och vidare läsning

• Senaste ändringar i Transparensdirektivet 

• Rapportering till Finansinspektionen 

• MAR och MiFID II-efterlevnad 

• Övervakning av marknadsmissbruk 

• Finansinspektionen webbplats